när man vaknar upp så känns allting bra,
vaknade dock alldeles för tidigt för pojkvännen ville ha sällskap vid morgonkaffet.
allt löpte vidare efter att han åkt iväg för en intervju men helt plötsligt framåt eftermiddagen så började allting gå fel.
ni vet, när verkligen allting går fel. inte en sak, utan allt.
det började med att mor min kom hem, hon ville ha hjälp med det ena och det andra.
vi rensade först avloppet, eftersom någonting luktade konstigt och död mus orkade vi inte ta tag i. jag hade huvudvärk, hon hade ryggskott.
efter det så måste det dammsugas och eftersom min mor hade ondast så fick jag ta det.
allt detta var väl ändå hyfsat okej men när jag ska iväg till affären och köpa bröd, hämtar cykeln i garaget, så åker en burk med småsaker ner. däri låg såklart en glasburk som gick i tusen bitar. jag muttrade åt cykeln och bestämde mig för att gå istället. påväg till affären inser jag att jag har en glasbit i skon. där sprack allt. mitt liv, ett helvete.
brister ihop och det blir inte bättre när jag kommer hem.
då sträcker jag mig efter en burk i skafferiet och välter ner majsena över hela golvet. en lycklig hund, en olycklig hanna.
nu sitter jag här och hoppas på att mina olyckshändelser räcker för året ut.
varför går man upp på morgonen?
regniga dagar betyder verkligen något, i slutänden.
tisdag 30 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar